Vad är medel enkelt förklarat?
En fond kan beskrivas som en korg av investeringar. Man är inte exponerad mot ett enskilt företag, utan exponeras då mot ett antal företag. Du köper är en fond där en professionell förvaltare sätter ihop olika investeringar i fonden. Förvaltaren väljer investeringar utifrån vilken typ av fond det är. Om du köper en fond med investeringsmandat i Norge kommer denna fond endast att investera i aktier som är noterade i Norge.
läs också
Vilka typer av fonder finns det?
Det finns många olika typer av fonder som du kan köpa. Huvudtyperna är aktiefonder, räntefonder och kombinationsfonder. Inom varje kategori kan det finnas många olika typer av fonder som vi ska titta närmare på längre ner i texten.
Aktiefond
En värdepappersfond är en fond vars minst 80 % av pengarna är placerade i aktier. Med en fond har du aktier i många bolag vilket gör att risken är spridd på flera aktier. Värdet på en aktiefond kommer fortfarande att fluktuera på kort sikt och det rekommenderas att dessa typer av fonder håller i minst 6 år.
Indexfond
Indexfonder är en typ av värdepappersfond som följer ett specifikt jämförelseindex på aktiemarknaden. Det innebär att fonden köper alla aktier som finns på det indexet och väger det baserat som regel på marknadsvärde. Vissa indexfonder sprider alla pengar lika i alla aktier, vilket gör att mindre bolag får mer vikt än vanligt och denna typ kan svänga något mer än en vanlig indexfond.
Börshandlad fond (ETF)
ETF är förkortningen för “Exchange Traded Fund”, som på bra norska betyder börsnoterad fond. Som namnet i sig antyder är det en fond som innehåller en samling tillgångar i olika bolag, men som skiljer sig genom att fonden handlas på börsen på samma sätt som en aktie.
Kombinationsfond
En kombinationsfond är, som namnet antyder, en kombination av en aktiefond och en obligationsfond. Fördelningen mellan aktier och ränta kommer att variera mellan olika kombinationsfonder och kan även variera över tid i samma kombinationsfond.
Obligationsfond
En obligationsfond är en räntefond som köper räntebärande värdepapper med en löptid på mer än ett år. Obligationsfonder passar bra när du behöver spara några år till större köp som bil, bröllop, båt eller stuga.
Räntefond
Räntefonder är fonder som placerar pengarna i räntebärande värdepapper som obligationer och certifikat. Att en fond investerar i ränta innebär att den faktiskt investerar i lånepapper. Exempel på räntefonder är likviditetsfonder och obligationsfonder.
Penningmarknadsfond
En penningmarknadsfond är en fond där förvaltaren placerar medlen i värdepapper som har kort återstående löptid, och vars ränta justeras inom ett år.
Aktiesparkonto
Ett aktiesparkonto är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och fonder skattefritt. Vinster beskattas inte och avdrag görs inte för förluster så länge värdet finns på kontot. Du kan ta ut (uttag) ditt självkostnadspris skattefritt (insatt belopp) när som helst. Om du tar ut (uttag) mer än självkostnadspriset beskattas överskottet efter avdrag för eventuellt skärmningsavdrag.
Vilken typ av fond är bäst?
De bästa fonderna ger stabil och bra avkastning samtidigt som kostnaderna är låga. Väljer du däremot dyra och dåliga fonder får du mycket lägre avkastning. Om fondsparandet ska löna sig är det viktigt att välja rätt fond. Det finns ett antal faktorer som avgör vilken fond som är rätt för dig. Småsparare bör välja typ av fond utifrån sin tidshorisont. Om tidshorisonten är lång rekommenderas att spara i fonder med stor andel aktier. En annan aspekt du bör tänka på är hur aktiv du vill vara i sparandet. Vill du försöka dra nytta av trender som det gröna skiftet passar aktiva sektorfonder bäst.
Slutligen bör du också fundera över hur stor risk du vill ta. Risk är här kopplad till vad som kan förväntas i gengäld. Om du tål stora svängningar kan du överväga fonder med större risk.
Vill du ha lägre risk kan du välja säkrare alternativ som breda indexfonder eller kombinationsfonder. Du bör också överväga att sprida dina investeringar på flera typer av fonder. Till exempel en del i aktivt förvaltade fonder, en del i kombinationsfonder och en del i indexfonder.
De flesta i Norge väljer antingen en fond, som är en aktivt förvaltad fond, eller en indexfond, som är passivt förvaltad. Vill man ha mer risk väljer man oftast aktivt förvaltat och kanske i en speciell nisch som teknik. Vill du ha mindre risk rekommenderas passivt förvaltade fonder som indexfonder som följer Oslobörsens index.
